Kategori: Religion

Nostalgi, är ALLVARLIGA grejer…

Jag har berättat att jag är född och uppväxt i Vasastan, jag har till och med visat en bild på det ”Allmänna BB” där jag föddes, fast idag så tror jag att det står ”Idrottens hus” på utsidan. Det ligger under alla omständig-heter i Lill-Jansskogen, men idag kan man i stort sett födas var-som-helst…libJag var med min mor på Odenplan när tunnelbanestationen invigdes av prins Bertil den 26 oktober 1952. Men om jag faktiskt minns det är väl mer än tveksamt, jag har fått det berättat för mig såpass många gånger att mitt ”minne” numera är något som jag minns att jag minns, eller om det är tvärtom. Att jag var närvarande berodde på att min mor ville ha sällskap, hon tyckte väl att det kändes pinsamt att vara nyfiken på Prins Bertil, så hon utnyttjade det faktum att jag själv inte ens hade fyllt sex år…
libDet är Vasastan som gäller, och stadsdelens absolut mest centrala plats är Odenplan. Så är det när det gäller marknivån, och likaså två trappor ned eftersom där finns en av stadens mest besökta – tunnelbanestationer. Jag ser framför mig en majoritet av besökare som gäspar stort, men jag är ju tvungen att berätta varför min fantasi är fullkomligt obefintlig när det gäller Vasastan som stadsdelen heter sedan Hedenhös dagar.

Idag så är inte Odenplan längre vad den har varit. Tunnelbanestationen finns givetvis kvar ett par trappor ner, men åker man ytterligare 5-6 våningar nedåt så finns där en Pendeltågsstation som heter ”Stockholm Odenplan”, en av de två underjordiska pendeltågsstationerna i huvudstaden. Så efter ett stort antal år så är jag återigen tillbaka till just Odenplan, och där är jag ofta, eller till och med mer än ofta. Tidigare så tog man pendeltåget in till Stockholms Centralstation, men numera så åker jag givetvis direkt till platsen där jag har växt upp.libOdenplan var centrum av världen när jag var en liten knodd, visserligen så bodde vi på Norrbackagatan, nära St Eriksplan, när jag föddes men redan efter 3-4 år så flyttade vi till Upplandsgatan 41, ca 250 meter söder om Odenplan. Så allt jag minns från barndomsåren är intimt förknippat med just – Odenplan. Då nostalgin blir för svår, och sådant händer ofta efter att man har fyllt 70, ja då drar jag benet in till Odenplan. Dessutom så brukar jag sitta och häcka på Stockholms Stadsbibliotek, och där så har jag återigen skaffat mig ett bibliotekskort

Hammersta ”Klosterruin” – Dagens bild…

Idag väljer jag att visa en bild som en del historiker hävdar föreställer en gammal klosterruin som ligger i närheten av Häringe och Hammersta, egentligen så kanske man ska använda tillägget ”slott” till bägge dessa gårdar, men jag väljer bort ordet eftersom det också kan röra sig om fastigheter, låt vara gamla, och som historiskt sett har ägts av – kungar..

HammerstaNynäshamn.se: ”Hammersta ligger i en mycket fornlämningsrik trakt med bland annat två fornborgar, ett flertal gravfält och en runsten i sin närhet. Namnet Hammersta betyder troligen Hamars plats. Ortnamn med ändelsen -sta betyder plats där någon stannat (boplats). Troligen så går -stanamnet så långt tillbaka som till bronsåldern. Hammersta ruin, den gamla borgen, som idag är ruin, ligger cirka 30 meter öster om Muskån, som till långt fram på 1800-talet var segelbar. När huset uppfördes på 1300-talet var det ett 13×18 meter stort stenhus. Idag återstår bara källarvåningen.

Hammersta är en av platserna i Nynäshamns kommun som av Riksantikvarieämbetet ansetts vara av riksintresse för kulturmiljövården. Hammerstas olika ägare genom tiderna: Under medeltiden ägdes Hammersta av den mäktige ätten Natt och Dag. Nils Ingewaldsson är den äldste kände ägaren till gården. Han var gift med en syster till den heliga Birgitta, Katarina Birgersdotter. Det är antagligen på grund av anknytningen till Birgitta som huset kallats klosterruin av folket i trakten.”

Släkten Natt och Dag har varenda skolbarn läst om redan på mellanstadiet, likaså har man hört talas om den heliga Birgitta, men det är skönt att konstatera att det inte handlar om en klosterruin som det hävdats i otaliga skrifter om platsen, men egentligen så har det kallats för klosterruin bara för att den heliga Birgitta har ägt gården under en period för länge sedan. Själv har jag trott att ordet klosterruin betydde just en klosterruin, men när det gäller ämnet historia så är tydligen regel ett – Tro inte på det du läser.

Själv så är jag lite intresserad av ämnet historia, och jag har alltid trott på uppgiften som hävdat att det handlade om en klosterruin. Jag har haft funderingar på om det handlat om ett gråbrödrakloster som i Gamla stan i Stockholm, dessutom så har jag nog i min tur berättat för mina barn om munkarna som inte bodde i klostret, som det visat sig. De har kanske visat det för sina barn, dvs. mina barnbarn. Historia är ett knepigt ämne faktiskt.

Men visst är ruinen värd ett besök, men åker någon dit för att visa barn eller barnbarn hur en gammal borgruin ser ut så hoppa då över det faktum att den heliga Birgitta har ägt gården, då kanske historien återigen förstärks av dem som vill krydda ruinen med kända namn från fordom, som just Birgittas… 🙂