Kategori: Dagens Bild

En Cirkus där Trump är Clownen…

Idag så är vi knappast speciellt många som fattar hur sjutton denna katastrof inleddes, men alla tycks begripa att den finns där, men ingen vet om, hur eller när den kommer vara över. Men en sak är världens befolkning helt klara över än så länge, väljarna i United States of America valde republikanen Donald John Trump till landets president…

Facebook/Dagens NyheterEgentligen så vill jag inte fortsätta att skriva eftersom jag inte har en susning om hur den här såpan kommer sluta, jag lika lite som någon annan. Det enda vi tror oss förstå i nuläget är att Donald Trump vare sig är mogen eller särskilt lämpad för sitt arbete, det blir extra tragiskt av det faktum att ingen vet vad som kan tänkas hända. Att sia om framtiden är idag lika oseriöst som att försöka spå med hjälp av kaffesump. Tycker ni som läser dessa rader att jag är orättvis mot den amerikanska presi-denten? Han är ju trots allt vald i ett demokratiskt val?

Själv startade jag Photoshop för att kika lite på de bilder som jag har av Trump, men jag kunde inte hitta någon som jag tyckte passade, i vart fall om jag bortser från de fabricerade bilder som visar den amerikanska presidenten utklädd till en clown. Jag valde på samma tema men med en annan vinkel, och vad jag bestämde mig för har ni redan sett, men just den bilden lyckas jag sammanfatta min egen inställning till mannen på ett hyfsat tydligt sätt. I vart fall enligt hur jag personligen ser på honom.

SR.SE: ”President Donald Trump tvittrade under lördagen att han väntar i Vita huset på att demokraterna ska komma över och förhand-la. Men inget tyder på att så blir fallet före nyår. Trump vill ha pengar till murprojektet mot Mexiko, något som demokraterna motsätter sig helt. Med rätta tycker Joyce Jewall. – Vi behöver ingen mur och vanliga amerikaner vill inte ha någon mur säger Joyce Jewall.”

Ja vad säger man? Så här fortsätter det från dag till dag, på den ena sidan en president som envisas med sitt tjat om en mur mot Mexiko för att hindra befolkningen där från att ta sig in i USA, vilket får som effekt att vederbörande låter som en grammo-fonskiva som hakat upp sig. Möjligen med det ”lilla tillägget” att hundra tusentals statsanställda i USA nu får arbeta utan lön, lönerna ska nämligen gå till ett murbygge mellan Mexiko och USA

Konsten på Fridhemsplan´s T-bana

Jag har berättat ett antal gånger att jag gillar offentlig konst, det gäller givetvis de nya underjordiska pendeltågssta-tionerna men det gäller också Stockholms tunnelbana, en konstutställning som jag själv anser håller internationell kvalité, jag anser t.ex. att den är överlägsen de flesta länders ambitioner när det gäller konsten och kollektivtrafiken.FridhemsplanDe konstverk som jag visar här är skapade av en konstnär som heter Ingegerd Möller, som har gjort flera av de konstverk som visas på Fridhemsplan. Stationen är för övrigt en god representant för konsten i Stockholms Tunnelbana. Eftersom jag personligen är tveksam till att vistas utomhus vintertid så kommer jag visa fler exempel på den konst som jag redan har fotogra-ferat på många av huvudstadens tunnelbanestationer. Men jag kommer också ge mig ut för att samla på mig fler bilder och kort.FridhemsplanSegelbåten är givetvis en av mina favoriter när det gäller stationen på Fridhemsplan, och om jag inte minns fel så är de flesta av konstverken samlade en trappa ned, på en annan tunnelbanelinje. Men jag ska för säkerhets skull kolla upp mina minnesbilder, så förr eller senare så kommer det en bekräftelse här i inlägget, men som grundtips gäller en trappa ned tills vidare. Men det betyder givetvis inte att det finns konst på de linjer som trafikerar den mer marknära nivån, men det var så länge sedan jag arbetade på just Fridhemsplan så jag minns inte, men vem vet, jag kanske snart visar nya bilder och kort

Tekniska Högskolans T-banestation

Igår visade jag ett par bilder från Fridhemsplans tunnelbanestation, det påminde mig om att jag har varit på andra sta-tioner för att se på den konstnärliga utformningen, samtidigt som jag mindes att jag också varit förtjust i Tekniska Högskolans användning av konstnärer för att designa miljön på stationen. Därför blev det ett återbesök där idag…
Tekniska HögskolanDet konstverk i glas som hänger mellan stationens bägge perronger har fått kommentarer i media, jag tror att det mest har handlat om positiva yttranden. Jag har nämligen fått för mig att resenärerna fascineras av den miljö som konstnärerna har skapat. Därför var det lite extra kul idag då jag gjorde ytterligare ett besök, möjligen så undrade jag om det fanns fog för att bli imponerad av stationen ifråga.
Tekniska HögskolanDet faktum att jag visar tre bilder här beror helt och enbart på att jag oroar mig för att dem som besöker bloggen ska tröttna på att jag visar bilder på den sortens konstnärliga utsmyckning som jag själv imponeras av. Utsmyckningen känns både radikal, lite världsfrånvänd men framförallt spännande. Under glasformationen överst var det ett par som dansade med varandra (jodå jag har bildbevis), och det trots att de inte ens hade någon musik till dansen. Det är väl ett tecken på att konst faktiskt spelar roll?
Tekniska HögskolanI praktiskt taget all slags musik finns det bas, det kan vara allt ifrån en strängförsedd elbas, till den större varianten av en kontrabas. I kortväggen vid stationens norra (?) uppgång så tycks det finnas en bashögtalare, låt vara både orörlig och tyst. Men det handlar ju om hur besökare ser på saken, och det är väl delvis därför många människor fascineras av konst, vi tvingas nämligen själva bestämma oss för vad vi ser, eller vad vi tycker oss se

Har du tid och möjlighet så finns det mycket att se i Stockholmarnas tunnelbanenät. Får du ett antal timmar över nästa gång du är på besök i huvudkommunen så tycker jag att du ska försöka ta dig tid att försöka se på konsten i tunnelbanan. Det är den faktiskt värd, dessutom kan du ta med dig någon att dansa med, men se till att ni är spiknyktra, annars riskerar ni att få sova ruset av er i polisens arrestlokaler på Kungsholmen 🙂

Hammersta ”Klosterruin” – Dagens bild…

Idag väljer jag att visa en bild som en del historiker hävdar föreställer en gammal klosterruin som ligger i närheten av Häringe och Hammersta, egentligen så kanske man ska använda tillägget ”slott” till bägge dessa gårdar, men jag väljer bort ordet eftersom det också kan röra sig om fastigheter, låt vara gamla, och som historiskt sett har ägts av – kungar..

HammerstaNynäshamn.se: ”Hammersta ligger i en mycket fornlämningsrik trakt med bland annat två fornborgar, ett flertal gravfält och en runsten i sin närhet. Namnet Hammersta betyder troligen Hamars plats. Ortnamn med ändelsen -sta betyder plats där någon stannat (boplats). Troligen så går -stanamnet så långt tillbaka som till bronsåldern. Hammersta ruin, den gamla borgen, som idag är ruin, ligger cirka 30 meter öster om Muskån, som till långt fram på 1800-talet var segelbar. När huset uppfördes på 1300-talet var det ett 13×18 meter stort stenhus. Idag återstår bara källarvåningen.

Hammersta är en av platserna i Nynäshamns kommun som av Riksantikvarieämbetet ansetts vara av riksintresse för kulturmiljövården. Hammerstas olika ägare genom tiderna: Under medeltiden ägdes Hammersta av den mäktige ätten Natt och Dag. Nils Ingewaldsson är den äldste kände ägaren till gården. Han var gift med en syster till den heliga Birgitta, Katarina Birgersdotter. Det är antagligen på grund av anknytningen till Birgitta som huset kallats klosterruin av folket i trakten.”

Släkten Natt och Dag har varenda skolbarn läst om redan på mellanstadiet, likaså har man hört talas om den heliga Birgitta, men det är skönt att konstatera att det inte handlar om en klosterruin som det hävdats i otaliga skrifter om platsen, men egentligen så har det kallats för klosterruin bara för att den heliga Birgitta har ägt gården under en period för länge sedan. Själv har jag trott att ordet klosterruin betydde just en klosterruin, men när det gäller ämnet historia så är tydligen regel ett – Tro inte på det du läser.

Själv så är jag lite intresserad av ämnet historia, och jag har alltid trott på uppgiften som hävdat att det handlade om en klosterruin. Jag har haft funderingar på om det handlat om ett gråbrödrakloster som i Gamla stan i Stockholm, dessutom så har jag nog i min tur berättat för mina barn om munkarna som inte bodde i klostret, som det visat sig. De har kanske visat det för sina barn, dvs. mina barnbarn. Historia är ett knepigt ämne faktiskt.

Men visst är ruinen värd ett besök, men åker någon dit för att visa barn eller barnbarn hur en gammal borgruin ser ut så hoppa då över det faktum att den heliga Birgitta har ägt gården, då kanske historien återigen förstärks av dem som vill krydda ruinen med kända namn från fordom, som just Birgittas… 🙂

Opinionen mot tiggeriet ökar…

Jag har skrivit många gånger om tiggeriet, och många gånger har jag fått medhåll, andra gånger motstånd. Att det är så beror på att jag själv är negativ till gatutiggeriet, ett tiggeri som ofta är organiserat av krimi-nella gäng i tiggarnas hemland, en brottslighet där tiggarna bara får en bråkdel av de insamlade pengarna..

Tiggeriet

SR: ”En majoritet tillfrågade i en ny opinions-mätning från Novus vill förbjuda tiggeri i Sverige. Sex av tio är för ett förbud, medan två av tio är emot. Frågan, som drivs av Sverigedemokraterna och Moderaterna, har märkts i den politiska debatten under en längre tid.

– Opinionen påverkas delvis av partiernas retorik, och framför allt av Sverigdemokraternas och Moderaternas retorik, för den här frågan har varit på dagordningen under ganska lång tid, säger Andrea Spehar som är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Jag antar att medborgarna själva upplever tiggeri i vardagslivet. Det har genomförts några intervjuer med medborgarna, och det visar sig att de upplever det som störande, fortsätter Andrea Spehar.”

Kvinnan på bilden fotograferade jag på Sveavägen i de centrala delarna av Stockholm, och den som går hela vägen mellan Sergels Torg och Norrtull kommer på vägen se minst 7-8 tiggare, oftast människor från Rumänien eller Bulgarien. Senast idag på morgonen så hörde jag i radio att det handlar om ett ekonomiskt utnyttjande, tig-garna tvingas nämligen lämna ifrån sig en stor del av pengarna de tiggt ihop för att betala för – resan till Sverige.

Mig berör det mest därför att tiggeriet är en form av organiserad brottslighet. Tyvärr så är det dessutom så att det är dem som organiserar verksamheten som får de mesta av pengarna som förbipasserande kan tänkas skänka till tiggaren, det handlar om ett slags organiserad människohandel. Här har vi inte någon lag som förbjuder tiggeri i nuläget, men jag är övertygad om att just den frågan kommer att bli en tämligen het fråga i nästa valrörelse. Det blir hela tiden fler och fler partier som vill lagstifta mot tiggeriet.

Som vanligt så är det ett parti på den extrema högerkanten som drar mest nytta av tiggeriet i landet. Partierna i politikens mittfåra aktar sig noga för att uttrycka sina åsikter om verksamheten, mest beroende på rädslan för att gödsla för vårt mest extrema högerparti. Löfven, Björklund, Busch Thor, Lööf och Sjöstedt ligger lågt i debatten, men jag begriper inte riktigt varför. Det vore väl bra om de redogjorde för var de står när det gäller den här sortens människohandel? Det faktum att det är välorganiserade ligor som utgör grunden för verksamheten borde rimligtvis vara skäl nog för att ta bladet från munnen. Berätta gärna vad just Du tycker om gatutiggeriet !!

Slussen och århundradets skandal?

Jag har en hel del minnen förknippade med Slussen från femtiotalet, vi var en hel del småungar som knallade iväg till platsen som vi antagligen upplevde som lite exotisk. Varför vet jag inte riktigt, men visst var det en plats där många ägnade sig åt försäljning av starkvaror till därtill hågade kunder…

En bild från SlussenIdag så är det inte mycket jag minns från våra små utflykter, men det var inte längre till Slussen från Upplandsgatan där vi bodde då än att man kunde ta sig till Slussen på en kvart tjugo minuter. Nu kommer nästa generations minnen från trafikplatsen snarare bestå i form av att det blir de som får betala notan. Jag skulle dessutom kunna tänka mig att det i framtiden kommer visa sig att hela bygget kom till på grund av någon slags politisk korruption. Jag tror inte har gått till på det sätt man borde ha rätt att kräva.

Visst är bilden på Katarinahissen sorg-lig, jag vet inte hur det ser ut idag men antagligen så är det något som liknar bilden. Jag har varit där och fotograferat flera gånger, jag har tagit bilder på färgmarkerade sprickor, sprickor som talar sitt tydliga språk, men om man verkligen hade behövt bygga en helt ny trafikplats tvivlar jag på. Jag tror dessutom att vi är rätt så många som är skeptiska till vissa politikers uppfat-tning om att det var helt nödvändigt att bygga en helt ny Slussen.

Men den som lever får se, men att notan kommer att bli rekordhög är jag helt övertygad om, jag tror att hela affären kommer bli ihågkommen i alla historieböcker om Stockholm. Men visst, det känns beklämmande att redan idag vara övertygad om att det finns risk för att en rejäl dos av korruption var en orsak till att rivning och bygge fick lov att starta. Jag kan bara hoppas på att jag har fel

En bild som illustration…

För några år sedan, på den tiden pendeltågen fortfarande stannade på Stockholms Centralstation, så tog jag den här bilden. För mig så är det en i raden av stockholmsbilder, men samtidigt så passar den på att bli lite – symbolisk. Den knyter ihop stadshuset med den lite udda arkitektur som finns precis bredvid Centralen…
En bild från StockholmSjälv så tycker jag mycket om bilden, jag ser att den förenar det gamla Stockholm som jag känner, med det nya utseendet som stan successivt och fortlöpande förändras mot, ett slags ständigt svarvande på symboler med avsikt att förändra. Jag gillar den, de snedställda metallprofilerna som sitter fästade utanpå byggnaden sätter sin prägel på miljön, en miljö som sedan många år tillbaka har varit tämligen speciell. Under ribborna döljer sig en tämligen vanlig konventionell byggnad, men den känns som om den vore ”maskerad” tack vare arkitekternas strävan efter att göra något som sticker ut, något unikt.

Jag har bestämt för mig att jag har hört talas om vilket slags verksamhet som bedrivs i byggnaden, men jag minns inte vad det var. Det kan möjligen dölja sig ett hotell där, men jag minns i alla händelser inte vad det var för slags aktiviteter på platsen, men det spelar mindre roll. Det har i alla fall blivit en särpräglad Stockholmsprofil tack vare några listiga arkitekter. Vet du vad det är för verksamheter som döljer sig i byggnaden så kan du väl tipsa, eller skriva det i en kommentar så att vi andra får reda på vad man gör där

Min felina vän dresserar mig…

Katter är sannolikt landets vanligaste husdjur, själv så har jag haft katt i många år, jag minns inte ens något enskilt tillfälle då jag inte haft en katt svansade runt mina ben. Idag på morgonen så var min lilla vän hungrig, och det lär sig kattungar direkt. Knallar de upp och ställer sig på matte eller husse så förstår vederbörande direkt vad katten vill…

Felin

Kissen signalerar nämligen att den är hungrig, det kan också vara så att den kattmat som finns i kattmatskålen har börjat lukta illa. Kattens människa vet normalt om det var igår som kissen fick mat, och vet att rätta och packa sig efter detta. En katt som fröken Felin väger sex kilo, det låter inte så mycket kanske, men när en sex kilos katt börjar använda sin människa som en motionscykel så är det mer eller mindre omöjligt att peta bort kissen. Således pallrade jag mig upp ur sänghalmen och gjorde ren matskålen och torkade den noga.

Dessutom så vet jag vilken mat hon föredrar och vilken hon i värsta fall kan rata, då hoppar hon upp på diskbänken där hennes mat & vatten finns, sträcker på halsen mot matskålen och sniffar, samt vänder sig och hoppar ner på golvet igen. Alla kattägda känner igen fenomenet, och de allra flesta vet att det är svårt att tvinga ner maten i halsen på en katt. Samtidigt så vet man att katter inte är särskilt konsekventa, det som inte duger på lördagen kan mycket väl gå an på söndag även om det är samma sorts kattmat som bjuds. Ibland så kan det kännas som om de agerar bara när husse ser på bara är till för att ge sin människa dåligt samvete.

Som bilden visar så är hon en innekatt, jag skulle aldrig våga släppa henne lös utomhus, det finns nämligen mycket som skrämmer katter, och skulle hon bli rejält skrämd och inte ha både koppel och sele så förstår jag att risken är uppenbar att lilla kattafröken försvinner. Hon är inte van att vara ute, och hon kommer aldrig att få vänja sig. Men jag undrar en sak som kanske någon av sidans besökare har koll på, går det att vänja en huskatt till mat som den tidigare har avvisat ett flertal gånger?

Äntligen igång igen, eller?

En märklig sak som händer om/när man gör ett längre uppehåll i bloggandet är att man – glömmer. Enkla saker som hur man lägger in hyperlänkar eller t.ex. bilder. Men det är inte bara ren glömska, det handlar också om det obestridliga faktum att man tvingas byta bloggtema, mitt fall till en betydligt nyare version än den jag tidigare använt…

Sthlm  CityOch versionen av programvaran är så pass modern att jag de facto inte känner igen mig alls, något som blivit till ett praktiskt problem, ett problem som jag lustigt not illustrerar med en bild från Stockholm Citys underjordiska pendeltågsstation.

Skälet till att jag visar den bilden är att jag valde den som bakgrundsbild på min bildskärm igår, jag gillar dessutom bilden eftersom den visar en miljö från det underjordiska Stockholm, det som inte har synts förrän man bestämde sig för att bygga pendeltågens linjer under själva staden, till och med långt under tunnelbanan. Men beslutet är godkänt från min sida, men mest hemma känner jag mig när jag är på station Stockholm Odenplan, men det har mest att göra med att det är där jag växte upp, och då menar jag inte på pendeltågsstationen.

Möjligen så förvånas en del över det faktum att jag ofta söker mig till just Odenplan, om jag inte har bestämt något annat tidigare, men det beror just på att jag växte upp i Vasastan, jag bodde på Upplandsgatan cirka 150 meter från Odenplan. Jag har klättrat på taken till praktiskt taget vartenda kvarter runt om platsen, jag och mina jämnåriga har dessutom utforskat nästan varenda källare på gatorna runt den plats där Gustav Vasa kyrka är placerad.

Men det är ingenting att förvånas över. Barn är nyfikna och särskilt små pojkar är pigga på att utforska sin omgivning och det oavsett om det handlar om hustak 5-6 trappor upp, eller om det är nere i husens källare. Och ja, det hände att vi ibland jagades av folkilskna portvakter, för på femtiotalet så fanns det en portvakt i varje bostadshus i Stockholms innerstad. Så också på Upplandsgatan 41, även om just den portvakten var himla snäll med oss som var småttingar under det decenniet.

Ptja, nu har jag skrivit ett inlägg igen, nu ska jag fila lite på den grafiska utformningen, och snart nog så kommer jag nog ihåg hur man skapar bildlänkar som gör att man kan placera en bild till höger i texten, eller till vänster om man väljer det. Så dags kanske jag till och med kommer ihåg hur man skapar en hyperlänk om jag nu skulle citera Dagens Nyheter eller någon annan publikation 🙂